Livet är som en berg-och-dalbana! Fyllt med uppförsbackar och nedförsbackar. Just nu befinner jag mig nedanför en uppförsbacke och det enda jag tänker är när ska det vända och när ska jag ta mig uppför?... Vissa kan acceptera saker direkt medan andra behöver få tid att tänka och samla alla intryck och visst det är klart dom ska få ta den tiden på sig men stunden mellan Oaccepterat och accepterat är fruktansvärt jobbig men jag kämpar på och försöker verkligen göra det bästa av situtionen. Tack alla ni som pratar och stöttar mig, ni vet vilka ni är! Måste också få skriva Tack! mamma som verkligen förstår och bryr sig om mig och försöker föklara.


/ R